Tatueringen

Redan första gången vi möttes så ristade du ditt tecken i mig... och jag kände det inte ens.
Då när du beseglade det med vår första kyss Den som gjorde mig het och lämnade ett brännande avtryck. i mig. Du bara fortsatte ...och fortsatte..Varje gång vi träffades så ristade du din symbol i min själ. Helt öppet, men ingen såg och jag märkte det inte alls. Dina mjuka händer lade balsam på min hud så att avtrycken i mitt inre inte kändes och varje ny dag så fortsätter du att teckna din bild i min själ.
Men nu så känner jag tydligt smärtan från din penna för att i nästa stund älska din skrift du fortsätter utan avbrott med din livsteckning på min inre kanvas och ger min själ smärta.... glädje njutning. Tatueraren lägger ditt kalkerade motiv på min skuldra och lämnar ett ytligt avtryck kvar.

Tatueringspistolen startar sitt hotfulla surrande och perforerar min hud med den första förnimmelsen av smärta. Nålen vibrerar.. sticker.... bränner och för bläcketin...under min hud. Ditt märke växer långsamt med brännande smärta fram på mitt yttre...Små bloddroppar gråter fram min huds smärta, då...när jag får ditt märke..
Tatueringsnålen avslutar sitt smärtande och brännande stickande och lämnar ditt märke kvarpå min yttre kanvas. men dina balsamerade händer dämpar smärtan från ditt märke. Men tatueringen.ditt kärleksmärke.synligt framkallat för alla finns för evigt kvar.